Tellus – vår jord

Tellus - vår jord

Tellus, också kallad jorden, är planeten vi bor på. Räknat ifrån solen så är det den tredje planeten i solsystemet. Det är den enda planeten i solsystemet som har rätt förutsättningar för att liv ska kunna uppstå. Detta eftersom avståndet från solen gör att det varken blir för varmt eller kallt, atmosfären innehåller luft och det finns vatten. Planeten bildades för cirka 4,6 miljarder år sedan när ett gasmoln förtätades till ett klot av olika bergarter. Under jordskorpan så har planeten fortfarande en hög temperatur och de innersta delarna är flytande.

Tellus egenskaper

  • Väger cirka 5972 triljoner ton
  • Femte största planeten i solsystemet
  • Uppdelad i norra och södra halvklotet med ekvatorn som gräns
  • Dess omkrets över ekvatorn är cirka 40 076 kilometer
  • Ligger cirka 150 miljoner kilometer från solen
  • Ingår i kategorin stenplaneter och är den största stenplaneten i vårt solsystem
  • 70,8 % av jordens yta består av hav och resten är kontinenter och öar
  • Har 7 kontinentalplattor
  • Har en måne
  • Det tar 365 dygn för jorden att åka ett varv runt solen och 24 timmar att snurra ett varv runt sin egen axel.

Uppbyggnad

Planeten består av en kärna, en mantel och en skorpa.

Tellus består av en kärna, en mantel och en skorpa.
Vår planet, Tellus består av en kärna, en mantel och en skorpa.

Skorpan

Det är det yttersta lagret och varierar i tjocklek beroende på om det är land eller hav. Den kan vara mellan 5-70 km tjock. Den består av silikatmineraler i form av bergarter och utgör kontinenterna.

Manteln

Börjar där skorpan slutar och fortsätter cirka 2900 kilometers djup. Den utgör cirka 67% av jordens massa. Består mestadels av järn- och magnesiumrika silikatmineraler. Den är mestadels fast men de yttre delarna är formbara.

Kärnan

Den har en inre och en yttre del. Den inre är fast och har en temperatur omkring 6000 grader medan den yttre är flytande och har en temperatur omkring 4000 grader. Hela kärnan består av järn med nickel i. Planetens magnetfält uppstår i den yttre kärnan.

Atmosfären

Planetens atmosfär är en viktig beståndsdel i att det är möjligt att leva på jorden. Den består till största del av gaserna kväve (78%) och syre (21%). Atmosfären skyddar oss även mot den farliga strålningen från solen och hjälper till att hålla en jämn temperatur. Om atmosfären inte skulle finnas så skulle det bli kraftiga temperaturförändringar beroende på om det var dag eller natt.

Atmosfärens skikt

Atmosfären delas in i fyra olika skikt beroende på temperatur och deras egenskaper. Mellan varje skikt finns det ett litet gränsområde.

Troposfären

Det är skiktet som är närmast jordytan. Det innehåller nästan allt vatten som finns i atmosfären. Det är i detta skikt som vädret finns såsom moln, regn och vindar. Temperaturen sjunker ju högre upp man kommer i skiktet.

Stratosfären

Den finns cirka 10-15 kilometer upp och där finns ozonlagret som skyddar mot solens strålar. Den sträcker sig upp till cirka 50 kilometers höjd. Temperaturen i nedre delen av stratosfären är ganska jämn men när man når ozonlagret ökar temperaturen eftersom ozonlagret absorberar solens strålar vilket värmer upp atmosfären.

Mesosfären

Den sträcker sig mellan cirka 50 – 85 kilometers höjd från jordytan. I mesosfären sjunker temperaturen igen med ökad höjd.

Termosfären

Det är yttersta och tunnaste skiktet av atmosfären. Den börjar på cirka 90 kilometers höjd och sträcker sig flera hundra kilometer upp. Temperaturhöjningen i skiktet beror på solens aktivitet. Det är i termosfären som norrsken uppstår.

Tellus lutning och rotation

Planeten har en lutning på cirka 23,4 grader mot solen. Detta gör att det ena halvklotet befinner sig lite närmare solen i omloppsbanan. Lutningen är anledningen till att det finns årstider. Halvan som är närmast solen får värme och därmed sommar medan den andra har vinter. Närmast ekvatorn finns bara två årstider -sommar och vinter.

Planeten snurrar runt sin egen axel vilket ger upphov till dag och natt. Ett varv tar 24 timmar.

Läs även om Mars, Merkurius och Venus.

Tidrapportering & tidredovisning

Tidrapportering

De flesta har antagligen hört begreppet tidrapportering eller tidredovisning innan. Ofta hör man det i samband med arbetstider och planering för olika projekt. Men vad innebär det och vilka fördelar har Millnet.se tidrapporteringssystem egentligen för dig som användare?

Vad är tidrapportering och tidredovisning?

Tidrapportering och tidredovisning kan ske dagligen, veckovis eller månadsvis. I tidrapporten skriver man ner hur mycket tid man lagt ner på ett projekt under den dagen eller tiden. Tidrapporten kan också användas när anställda redovisar hur mycket de arbetet och rapporten ligger också till grund för löneutbetalningen om de anställda får betalt per timme. I samband med ett projekt kommer tidredovisningen också vara grunden för hur mycket kunden ska betala.

Varför ska man tidsrapportera?

Det finns flera anledningar till att man ska tidsrapportera. För det första är det viktigt att alla vet hur mycket de har arbetat, eller hur lång tid ett projekt tagit. Tidrapporteringen är också viktigt för att löneutbetalningarna ska bli rätt. Lämnar man som anställd inte in sin tidrapport finns det en viss risk att man inte får ut sin lön för månaden.

Varför ska man tidsrapportera?

Om en tidrapport blir fel?

Tidrapporter som skrivs ner på papper eller som bara görs en gång i månaden kan vara svåra att hålla reda på, och det är lätt hänt att det blir fel. Med ett bra tidrapporteringssystem minskas risken. Blir det fel i systemet kan man få en varning om det, och dessutom kan man ta bort felaktiga inmatningar.

Tidrapporteringssystem från Millnet.se

Millnet.se erbjuder ett tidrapporteringssystem som passar både stora och små företag samt projekt. Det har många funktioner förutom att bara hantera just tidrapportering. Här finns också möjlighet att lägga in körjournaler, traktamenten, utlägg samt fakturor. Det är med andra ord en heltäckande lösning.

Fördelar med Millnet.se tidrapporteringssystem

I många tidrapporteringssystem kan man bara lägga in tider. Millnet.se erbjuder mycket mer än så och det innebär att företagare snabbt får en god inblick i allt. Systemet håller också koll på komptid samt flex vilket är bra att känna till. Likaså går det lätt att ändra språk på allt. En stor fördel är att man direkt i systemet kan göra upp planeringar och strukturera arbete av olika slag. Det går också att tidrapportera direkt med en app i mobilen vilket kan vara till stor hjälp. Systemet har också koppling mot flera system som Visma och Fortnox.

Fördelar med tidrapporteringssystem

Inom vilka yrken används tidrapportering?

Tidrapportering och tidredovisning används inom flera olika yrken. Sanering, lokalvård, snickeri och bilreparationer är några arbetsområden det används inom. Framför allt är tidrapporteringen viktig bland de anställda som får betalt per timme men även för anställda med fast lön kan det vara skönt att se hur lång tid de faktiskt lägger ner på ett och samma projekt.

Långsnöre – världens längsta djur

långsnöre

Långsnöre eller Lineus longissimus som den också kallas är en maskart och tillhör gruppen slemmaskar. Långsnören kan bli upp till 50 meter, vilket innebär att de är världens längsta djur. Namnet ”longissimus” är latin och betyder ”längst”, och det passar väldigt bra till denna mask. Längden på masken kan dock variera beroende på om den är utsträckt eller sammandragen. Den kan även variera i färgerna brun, rödbrun eller svart, men ibland kan man även se ränder på den. Det som också är speciellt med långsnöret, bortsett från längden är att de har mellan 10 till 20 ögon, som går längs med huvudet. Munnen sitter lite längre ner ifrån huvudet, på kroppens undersida och har vita pigment. Man kan hitta lånsnöret i Sverige, Norge, samt i Storbritannien, där den trivs bäst längst kusten. I Sverige hittar man den främst längs med Bohusläns kust. Det finns också flera typer av slemmaskar som människan inte vet så mycket om, dock vet man att några är giftiga.

Långsnörets levnadssätt

Som ovan nämnts så lever masken vid kusten, på hårda bottnar på minst 10 meters djup. I andra länder lever de dock i grundare vatten. Maskarna brukar inte behöva gömma sig eftersom vissa kan vara giftiga. Med dess snabel fångar den bytena genom att kasta ut snabeln över bytet och långsamt för in det i munnen. Maskarna är alltså rovdjur och äter framför allt snäckor och andra maskar som havsborstmaskar. När maskarna känner sig hotade försvarar de sig genom att utsöndra ett slem som innehåller ett nervgift. Om en människa vidrör masken kan den känna en stickande känsla i handen.

Man vet inte så mycket om långsnöret idag

I dagsläget så vet man inte så mycket om långsnöret eftersom de inte finns på så många ställen på jorden. Det man dock vet att det är världens längsta djur och kan vara giftig. Eftersom det finns olika typer av slemmaskar så kan man inte heller vara helt säker på vilka som är giftiga eller inte. Däremot känner man direkt om det är en giftig mask eller inte om man vidrör den. Det är en lång, smal och slemmig mask helt enkelt, som kan utsöndra ett nervgift om den känner sig hotad. Långsnöre, liksom andra slemmaskar saknar segment och har en extrem förmåga att dra ihop, respektive förlänga kroppen. Även om långsnöre är det längsta djuret kan även dem variera i storlek, precis som vilken annan varelse som helst.

Undergruppen slemmaskar

Det finns som ovan nämnts många slemmaskar, närmare räknat cirka 1200 arter. Långsnöre har alltså väldigt många släktingar. Några av långsnöres släktingar är den röda julklappsmasken, samt brackvattensnemertin. Till skillnad från långsnöre så är de andra maskarna något mindre, men de kan däremot fortfarande vara giftiga. Den röda julklappsmasken till exempel har fått sitt namn eftersom den är röd och vit. Den påminner mycket om julen med dess rödvita färg. Den röda julklappsmasken är mest lik långsnöre till utseende och därför kan det vara svårt att skilja dem åt. Men det man ska ha i åtanke är att julklappsmasken är röd och vit – precis som jultomten.

Läs även Världens största djur och världens största svamp.

Lista över namn på bröllopsdagar

Nu på sommaren är det många som gifter sig. Visste du att varje års bröllopsdag har ett eget namn? Efter 25 år kallas det exempelvis för Silverbröllop och efter 50 år heter det Guldbröllop.

Här hittar du en lista över vad varje bröllopsdag heter:

1. Bomull
2. Papper
3. Läder
4. Blomster (även linne och frukt)
5. Trä
6. Socker (även järn)
7. Ylle (även koppar)
8. Gummi (även brons)
9. Linne (även pil eller keramik)
10. Tenn (även aluminium)
11. Stål
12. Siden (även silke)
13. Spets (även knyppling)
14. Elfenben
15. Kristall
16. Fjäder
17. Silke
18. Satin
19. Galon
20. Porslin
21. Nylon
22. Jute
23. Hampa
24. Sammet
25. Silver
26. Kork
27. Balsa (även dans)
28. Masonit
29. Plywood
30. Pärla
31. Mahogny
32. Granit
33. Gnejs
34. Skiffer
35. Korall
36. Marmor
37. Tegel
38. Cement
39. Grafit (även godis)
40. Rubin
41. Keramik
42. Mässing
43. Plåt
44. Nickel
45. Safir
46. Bly
47. Kvicksilver
48. Zink
49. Aluminium
50. Guld
51. Krom
52. Brons
53. Koppar
54. Platina
55. Smaragd
56. Volfram
57. Mangan
58. Bärnsten
59. Akvamarin
60. Diamant
61. Glas
62. Topas
63. Jade
64. Emalj
65. Krondiamant
66. Uran
67. Opal
68. Granat
69. Briljant
70. Järn
75. Atom
80. Platina

Källa: Wikipedia

Klädkod mörk kostym – vad innebär det?

Klädkod mörk kostym

Det finns idag en rad med varierande klädkoder som innebär olika saker. Några av de vanligaste är casual, kavaj, smoking, högtidsdräkt och flera varianter av dessa. Sedan finns det även en klädkod som kallas för mörk kostym. Men vad innebär den klädkoden egentligen? Det är inte alltid lätt att veta vilken typ av kläder som bör bäras för att de ska passa klädkoden.

Klädkoden mörk kostym går att beskriva som en mer formell klädsel jämfört med kavaj. Dock är det även möjligt att bära denna klädkod trots att ”kavaj” är vad som angetts, så länge du är säker på hur formell själva tillställningen kommer att vara. Förr var det klädkoden kavaj som alltid angavs när man ville att gästerna skulle klä sig i mörk kostym. Men det förändrades efter att man ville tydliggöra att klädseln skulle vara mer formell.

Mörk kostym för honom

När det kommer till män som ska klä sig i mörk kostym innebär det precis vad ordet beskriver, en mörkare kostym. Den kan vara mörkgrå, mörkblå eller andra mörka nyanser. Svart brukar dock inte alltid vara det första valet eftersom svarta kostymer ofta ger ett intryck av sorg. Det är vanligtvis vad män bär vid begravningar. Men trots detta går det självklart lika bra att bära en svart kostym vid denna klädkod. Så länge skjortan under är i en ljusare färg, gärna vit men även andra ljusa färger går bra. Förutom själva kostymen bör herrarna även bära svarta skor, om de önskar ha bälte ska det också vara svart. Ett sista krav är att de måste bära fluga eller slips.

Mörk kostym för henne

Mörk kostym för kvinnor innebär att de ska, precis som männen, klä sig finare än vad de gör när klädkoden kavaj anges. Alltså kjol eller klänning som helst är tillverkad av ett finare tyg, till exempel sammet eller siden. Det är viktigt att inte välja en klädsel som har djup urringning eller är kort i längden. Knäna bör vara täckta av den klänning eller kjol som bärs. Det ska alltså vara en rätt diskret men elegant och formell klädsel.

När gäller klädkoden mörk kostym?

Mörk kostym är en klädkod som gäller vid de mer formella bjudningarna. Enligt traditionen passar denna klädsel från tolv, mitt på dagen, fram till sent på natten. Skulle du få en inbjudan med mörk kostym som klädkod gäller det vanligtvis ett bröllop, dop, en finare middag, ett jubileumsfirande, en gala eller premiär för opera eller teater.

För de flesta tillställningar är det rätt viktigt att följa den klädkod som anges. Men samtidigt beror det på vilken typ av situation som du blivit inbjuden till. För vissa situationer kan du nämligen anpassa klädstilen en aning, till exempel genom att lägga till en liten personlig touch. Det kan du göra genom att addera dina favorit accessoarer eller andra detaljer. Skulle du känna dig helt osäker på hur mycket svängrum du egentligen har, kan du alltid fråga de som håller i tillställningen. För bröllop till exempel kan du ofta välja den klädsel du vill, även om det står mörk kostym på inbjudan. Så länge du inte tar det för långt och väljer kläder som inte alls hör till klädkoden.

Läs även inläggen om oömma kläder och hur du får bort röklukt från dina kläder.

Vad är rekryteringssystem?

Ett rekryteringssystem är ett digitalt verktyg för att underlätta processen med att rekrytera ny personal. Rekryteringsprocessen är helt elektronisk och ofta webbaserad. Man brukar även använda ordet ATS-system, där ATS är en förkortning av Applicant tracking system.

Få hjälp med att hantera mängder av jobbansökningar

När du söker ny personal och lägger ut en jobbannons så får du ofta mängder med jobbansökningar som ska hanteras på ett bra sätt. Du ska gå igenom varje ansökan och se om personen matchar de kriterier du ställt upp och sålla bort de som inte har de rätta kvalifikationerna. När du sedan har hittat ett par intressanta kandidater ska dessa kontaktas för intervjuer.

Med hjälp av ett rekryteringssystem kan du enkelt rangordna, filtrera och märka upp dina ansökningar

Val av rekryteringssystem

Viktigt vid val av rekryteringssystem

När du ska skaffa en rekryteringssystem är det ett par saker som kan vara viktiga att ha med i beslutsprocessen. Här listar jag ett par punkter som kan vara viktiga att tänka på:

  • ᐅ Användarvänligt gränssnitt – Om ditt arbetslag effektivt ska kunna samarbeta för att få fram de mest kvalificerade kandidaterna så är det viktigt att systemet är användarvänligt.
  • ᐅ Automatisera manuella uppgifter – systemet bör kunna göra ett första urval och ta fram de främsta kandidaterna till jobbet. Genom att systemet automatiserar alla manuella uppgifter, blir arbetet mer effektivt.
  • ᐅ Bra support – det är viktigt att välja ett rekryteringssystem där det finns möjlighet att få personlig,professionell support när man behöver det.

Workbuster ett modernt rekryteringssystem

Workbuster är ett modernt rekryteringssystem som frigör din tid genom att automatisera dina manuella uppgifter. På så sätt kan du fokusera på de viktigaste kandidaterna. Du kan låta systemet göra ett så kallat första urval som är helt baserat på de urvalsfrågor du och ditt team har tagit fram. Även personlighetstester och kompetenstester används i den första urvalsprocessen.


En lyckad rekrytering med hjälp av ett rekryteringssystem.

Hur ofta ska man tvätta sina sängkläder?

Hur ofta ska man tvätta sina sängkläder?

Hur ofta man ska tvätta sängkläder är lite individuellt men det finns ett antal generella råd när det kommer till tvätt och vård av sängkläder, kuddar, täcken och bäddmadrass. Att byta och tvätta sängkläder en gång i veckan är ett allmänt råd och passar de flesta oavsett hur sömnen ser ut. Vissa perioder svettas vi mer eller mindre om nätterna så det är viktigt att anpassa tvätt av sina sängkläder på samma sätt som man tvättar sina kläder.

När du ska tvätta dina sängkläder se till att sortera sängkläderna efter kulörer innan tvätt, detta gör du för att undvika missfärgningar och fläckar. Sängkläder av bomull går generellt alltid att tvätta i sextio grader. Det är bra att läsa tvättrådslappen på sängkläderna för att undvika att tvätta känsligare material för varmt. I vissa fall kan kemtvätt vara att föredra.

Passa på att vädra kuddar och täcken

När du tvättar dina sängkläder, passa på att vädra kuddar, täcket och gärna bäddmadrass. Dessa ska givetvis också tvättas med jämna mellanrum och det är därför bra att ha dubbla uppsättningar av kuddar och täcken för att kunna byta ut till rena och fräscha mellan tvättningar. Vädra gärna sovrummet. Om det finns känslighet för pollen så är det också viktigt att byta och tvätta sängkläder ofta för att undvika pollenallergi vid sänggående. Tänk också på att inte vädra täcken och kuddar utomhus under pollensäsongen utan tvätta istället dessa.

Välj tvättmedel och sköljmedel som är anpassade efter de behoven som just dina sängkläder har. Det finns tvättmedel för kulörtvätt, vittvätt och med fläckbortagande egenskaper.

Tvätta dina sängkläder regelbundet

Viktigast är att tvätta sängkläder regelbundet och att förvara sängkläder som inte används där de inte blir dammiga. På så sätt ser du till att alltid ha rena, fräscha och väldoftande sängkläder. Sängkläder bör alltid tvättas så varmt som möjligt om materialet tillåter det, detta bör göras för att få bort kvalster, bakterier och virus som kan finnas i sängkläder. Om sängkläderna fått fläckar bör dessa blötläggas och förtvättas i fläckborttagningsmedel innan sängkläderna tvättas och torkas som vanligt.

Att anpassa tvätt efter material är viktigt för att inte förstöra färger eller material.

Anpassa tvätt efter material

Att anpassa tvätt efter material är viktigt för att inte förstöra färger eller material. Sängkläder som tvättas i fel temperatur kan förlora form, krympa eller få fläckar. Tvätta aldrig sängkläder som kräver kemtvätt i maskin då materialet inte klarar av detta utan blir förstört. Sängkläder som tvättas regelbundet håller ofta längre och det är därför viktigt att vårda sina sängkläder, kuddar och täcken på samma sätt som sina övriga kläder.

Handdukar och badlakan går ofta att tvätta tillsammans med sängkläder så länge den rekommenderade temperaturen är densamma och kulörerna lika. Den vanligaste rekommendationen för temperatur på tvätt av både handdukar och sängkläder är sextio grader.

Vädra ur dina sängkläder

Vädra gärna ur sängkläder så ofta som möjligt även om du tvättar sängkläderna regelbundet. Då hinner fukt torka innan nästa natt och sängen känns nytvättad och fräsch så länge som möjligt.

För att få krispiga lakan och örngott så är det alltid bra att mangla sängkläderna, detta gör att sängkläder håller formen länge och blir också lättare smutsavvisande.

När sängkläder blivit nötta och eventuellt gått sönder så ska dessa lämnas in för återvinning.

Läs även så somnar du snabbare och hur får man bort röklukt.

Vad är skillnaden mellan headhunting och rekrytering?

Headhunter

Alla arbetsgivare måste ibland rekrytera ny personal eftersom anställda slutar, pensionerar sig, och/eller blir uppsagda av olika anledningar. När en arbetsgivare ska rekrytera ny personal så lägger de exempelvis ut en jobbannons, ofta på flera olika sidor för att de ska få bättre resultat. När en arbetsgivare sedan lagt ut annonser, hör potentiella personer av sig om de är intresserade av tjänsten. Därifrån väljer arbetsgivaren ut de personer som är mest lämpade för tjänsten. Det sker ofta via ett telefonsamtal, som sedan leder till en personlig intervju. Arbetsgivaren bjuder in utvalda kandidater och väljer person efter det. Vissa arbetsgivare kan dock ha fler intervjuer med samma personer för att försäkra sig om att de väljer rätt person till tjänsten.

Ibland kan arbetsgivare också be någon annan att sköta rekryteringen åt dem. Vanligtvis ett bemanningsföretag. Om arbetsgivaren väljer att anlita ett bemanningsföretag så sköter de hela rekryteringsprocessen åt dem, dock får kandidaterna alltid träffa arbetsgivaren.

Headhunting

Det som skiljer headhunting från rekrytering är att en headhunter letar upp potentiella kandidater som inte aktivt letar jobb, medan en rekryterare lägger ut jobbannonser så får kandidaterna höra av sig till rekryteraren om de är intresserade av tjänsten. Ibland räcker det inte med att lägga ut en jobbannons, då finns det så kallade ”headhunters” som söker upp personal istället. En headhunter vet vart man ska leta efter kandidater och har ett öga för att hitta rätt personer till rätt tjänster. De söker kandidater i olika databaser och nätverk. Ofta använder man sig av en headhunter när man ska rekrytera lite mer avancerade tjänster så som CFO, VD och/eller HR-chefer. En headhunter arbetar med att kartlägga branscher där den specifika kompetensen kan finnas. De söker igenom olika kända sociala kanaler där de kan hitta potentiella kandidater, som till exempel LinkedIn eller Facebook.

Att hitta potentiella kandidater

Båda alternativen är bra att använda sig av vid rekrytering

Att använda sig av båda alternativen är bra om man vill försäkra sig om att hitta rätt kandidat, dock kostar det resurser och det får man som företag räkna med. Det är därför man oftast väljer ett av alternativen och främst till tjänster som är mer avancerade. När man rekryterar och lägger upp jobbannonser krävs det inte lika mycket resurser som att leta upp kandidater eftersom personer hör av sig direkt. Det innebär också att rekryteraren kan sålla bort de som inte är kompetenta för den specifika tjänsten. Att headhunta är givetvis också bra, men det kräver lite mer resurser eftersom man måste leta upp personerna själv. Det kräver mer tid och kostar mer pengar eftersom det kan ta lite längre tid. Däremot kan chansen att hitta rätt person till tjänsten vara större än om man endast lägger upp jobbannonser.

Vilket alternativ ska man välja när man ska anställa personal?

Det finns inget rätt eller fel, man kan använda sig av båda alternativen, men om man har begränsat med resurser är rekrytering att föredra eftersom det inte krävs lika mycket resurser. Annars är det bra att testa båda alternativen. Man kan också fundera över på vilken kompetens som krävs för tjänsten. Om det är en väldigt avancerad tjänst och det behövs en person med mycket erfarenhet så bör man överväga headhunting. Det innebär dock inte att man inte kan hitta rätt person om man inte gör det, men det kan underlätta. Många som ansöker till en tjänst kan tro att de har rätt kompetens för tjänsten, när de i själva verket kanske inte har det. Det är därför bra att testa sig av headhunting, men om man kan kombinera båda alternativen är det värt att testa det för att man ska kunna vara säker på att man hittar rätt kandidat.

Hitta rätt kandidat med hjälp av en headhunter.

Kapybara – världens största gnagare

Kapybara - kopplar av på gräset

Världens största gnagare är kapybaran, eller vattensvin som den också kallas. Till utseendet liknar den ett stort marsvin, men till sättet påminner den mycket om en flodhäst. Den älskar vatten precis som flodhästar gör. Den är också en mycket bra simmare och drar sig direkt till vattnet om den känner sig hotad. Där den ligger gömd, med endast nosen synlig till dess att fienden är borta. Den kan dessutom klara sig under vatten i uppåt 5 minuter, utan att stiga upp till ytan. En kapybara kan väga upp till 60 kilo och ha en mankhöjd på upp till 60 centimeter.

Snabb trots sin storlek

Trots sin storlek kan den springa hela 35 kilometer i timmen, vilket är mycket för ett så stort och mastodont djur. Den lever upp till 10 år och hittas i Sydamerika. Genomsnittet blir dock 4 år. Kapybaran är en växtätare, som äter gräs på ett effektivt sätt, och kan tugga i sig även de kortaste grässtråna. Kapybaran är mest aktiv under skymning och gryning, vid varma dagar ligger den helst och svalkar sig en en vattenpöl eller liknande.

Kapybaran är ett socialt däggdjur

En kapybara lever inte ensam, utan de lever i stora grupper, med en alfahane i ledning. Alfahanen kan vara ledare för flocken i många år. Alfahanen väljs ofta i aggressiva strider, då de har en hierarki bland honorna och hanarna. Deras revir är oftast mellan 80 till 200 hektar stort. De markerar sina revir med en vätska från deras doftkörtlar, som sitter på näsan hos hanarna. Flocken består ofta mellan 10 – 30 individer, med både honor, ungar och andra hanar. Det finns som ovan nämnts dock bara en alfahane, då de andra hanarna är subdominanta.

Kapybara - vid varma dagar ligger den helst och svalkar sig en en vattenpöl.

Kapybarans föda

Kapybaran är som ovan nämnt en växtätare, men den äter i första hand gräs. Men det förekommer även att den äter vattenväxter, frukt, samt blad. Med tanke på kapybarans storlek så kan den äta upp till 3 kilo mat om dagen, i vuxen storlek. Vilket är nästan dubbelt så mycket som vad en normal stor hund äter per dag. Det är dock inget konstigt med tanke på att den kan bli mycket större än vad en hund kan bli.

Kapybara som husdjur

Det sägs att kapybaran är ett kärleksfullt husdjur, dock väldigt svåra att ta hand om. De är väldigt nyfikna och energiska. Man bör också tänka på att det är en gnagare och ha i åtanke att man möjligen kan få byta ut sina möbler med jämna mellanrum. Men som med alla husdjur så tycker dem om att utforska och busa. Det är därför kapybaran även påminner lite om en hund, men det är trots allt ett vilt djur och trivs givetvis bäst i naturen.

Kapybaran är hotad

Kapybaran är tyvärr mycket hotad då köttet anses vara mycket gott. Förr i tiden trodde man att kapybaran förväxlades med en fisk eftersom den levde mycket i vatten, och på den tiden fick man äta fisk under fastan. Än idag är den mycket hotad både för köttet, men också för skinnet. Man föder dessutom upp kapybaran i hägn, just för dess kött, men det förekommer också mycket jakt. Den är också mycket hotad på grund av skövlingen av regnskogarna.

Läs även världens största djur och om den smarta sengångaren.

Vad är ett ärendehanteringssystem?

Vad är ett ärendehanteringssystem

Ett ärendesystem har som uppgift att hålla ordning på inkomna ärenden och se till att de blir lösta i tid, och att frågeställaren blir nöjd. För att åstadkomma detta så krävs att systemet sätts upp på ett korrekt sätt.

Vad är då ett korrekt sätt?

Det är ett antal parametrar som måste finnas i systemet och vara korrekta:

  • Vilka olika kategorier av ärenden finns det?
  • Inom de olika kategorierna – vilka grupperingar finns det?
  • Vilka olika prioriteringar ska systemet hantera och hur ska prioriteringarna följas upp?
  • Vilka mottagare av ärenden finns det och hur ska systemet veta vem som ska ha vilka ärenden?

För att konkretisera detta kommer ett exempel:

Låt oss säga att det är ett ärendehanteringssystem som finns på ett kontor där man hanterar hyresgäster, hyror och allt som en hyresgäst kan ringa sin hyresvärd om.

Då kan man tänka sig att de olika kategorierna är:

  • Hyresfrågor
  • Skador i lägenheten – ev ska dessa också ligga i olika kategorier beroende på art, t ex stopp i avlopp, problem med snickerier, problem med el
  • Skador i närmiljön (inte i lägenheten)
  • Uppsägning av lägenhet
  • Övrigt (brukar vara bra att ha då man kanske inte kan placera problemet från början

Då ska man lägga in dessa i systemet som möjliga kategorier av ärenden.

Vattenläcka i lägenheten - hyresgästen ringer kontoret.

Inom dessa kategorier kan det då finnas olika grupperingar, tex:

– Hyresfrågor:

  • Jag har inte fått inbetalningskort
  • Jag kan inte betala min hyra i tid
  • En hyresgäst har inte betalat sin hyra och någon från hyresvärden behöver kontakta hen

– Skador:

  • Här kan man lägga undergrupperingar enligt vad som skrevs ovan, om det passar bättre
  • Skador som hyresvärden ska reparera utan kostnad
  • Skador som hyresgästen ska betala för

– Skador i närmiljön

  • Skador i fastigheten som värden äger
  • Skador på parkering eller annat som värden inte äger

– Uppsägning av lägenhet

  • Uppsägning av hyresgästen
  • Uppsägning av värden

– Övrigt

Nästa punkt är prioritering.

Vilka olika prioriteringsnivåer jobbar företaget med? Det är vanligt med tre olika nivåer som var och en betyder ett antal dagar eller timmar som ärendet ska vara löst på. Som exempel kan man bestämma att ett avlopp i badrummet som det är stopp i ska alltid ha prioriteringsnivå 1, som betyder snabbast, låt oss säga 24 timmar.

Vilka olika prioriteringsnivåer jobbar företaget med?

På varje grupp inom varje kategori sätter man en prioritering.
Om ärendet som gäller avlopp i badrum inte lösts inom, låt oss säga 20 timmar, så ska en påminnelse skickas till mottagaren av det ärendet.

Det leder oss till ”vilka mottagare finns av ärendet”.

För varje undergruppering ska en mottagare finnas, för att systemet ska kunna skicka ärendet till rätt instans. En instans kan vara en person men också ett företag eller en gruppering på ett företag. I vårt exempel med stopp avloppet bör ärendet skickas till fastighetsskötaren.

Så, då har vi en hyresgäst som ringer och säger att det är stopp i avloppet i badrummet.

Antingen finns en person som svarar och hanterar ärendet genom att manuellt skriva in det i ärendesystemet, eller så knappar hyresgästen på telefonen in koder som betyder stopp i avlopp – i det fallet har man kopplat in en växel till ärendehanteringssystemet.

Oavsett hur ärendet skapats så går det automatiskt en flagga/signal till instansen som definierats som mottagare. I ärendet framgår när det ska vara klart, och givetvis vem som ringt och hur problemet ser ut.

Då har fastighetsskötaren att åka dit och lösa problemet, bocka av det som klart i sitt eget system, eller ringa till hyresvärden och tala om det.
Ärendet ska då bockas av i systemet och tiden det tog att lösa det registreras (automatiskt eller manuellt). Då har ärendehanteringssystemet gjort sitt och hjälpt både hyresgästen och hyresvärden.