Om du ger dig ut och fiskar och får napp i en svensk sjö, är det stor sannolikhet att det är en abborre du får på kroken. Om du inte är så mycket för fiske, men tycker om att titta på fiskar i sjöar så är det också stor chans att du kommer att få syn på ett gäng små abborrar när du tittar ned i vattnet. De är vanligt förekommande, och de är lätta att känna igen med sitt karaktäristiska utseende.
Så lever abborren
Abborren kan leva i både sötvattenssjöar och i bräckt vatten. Den förekommer både i små insjöar och i större sjöar, vilket gör att de allra flesta har god chans att kunna få syn på en fisk av den här arten vid ett besök vid vattnet. Det går även att hitta abborrar i små skogstjärnar och även i åar runtom i landet. Du behöver inte bege dig till någon speciell del av landet för att kunna se dessa fiskar. De finns i så gott som hela Sverige. Något som gör dem extra lätta att få syn på är att de gärna befinner sig i närheten av bryggor. Det är också vanligt att de här fiskarna rör sig i stim, vilket gör att du ofta får syn på inte bara en fisk utan ett flertal. Ju varmare vattnet är, desto mer rör sig fiskarna. Abborrar som är lite större livnär sig på mindre fisk. Det är exempelvis vanligt att de äter små mörtar men även nors. Mindre abborrar äter främst plankton och insektslarver samt fiskyngel.
Så ser abborren ut
Den som har sett en abborre vet att de utseendemässigt är ganska lätta att känna igen. De har två stora kamliknande ryggfenor och de har mörkare ränder längs sidorna som får dem att se lite tigerliknande ut, om än med andra färger. Storleksmässigt kan de vara både små och stora. De flesta abborrar är inte mer än 20 – 30 cm, men det finns även riktigt stora exemplar som blir cirka 60 cm långa. Viktmässigt förekommer det att abborrarna väger så mycket som 3 kg, även om det naturligtvis inte är lika vanligt som att de väger mindre.
Abborrens fortplantning
När någon vill veta mer om abborren är det naturligtvis viktigt att prata om fiskens fortplantning, eftersom det är en avgörande del för fiskartens vidare levnad. Den här fisken leker sent på våren. Honan lägger sin rom på såväl grenar och stenar i vattnet som på växter. Hanen cirkulerar runt henne för att befrukta de ägg hon lagt. Honan byter då och då riktning, men då tar en ny hane vid att följa henne, och den hane som från början följde henne fortsätter i stället med befruktningen av äggen. Det är ett ganska fascinerande beteende, som skiljer sig en del från andra fiskarters fortplantningslek. Rommen ser ut som en geléliknande sträng. För att fisken ska leka bör vattnet ha nått upp till en temperatur på minst 8 grader. Det är detta som gör att leken vanligtvis sker sent på våren.
Är du intresserad av fler inlägg om fiskar kan jag rekommendera världens snabbaste fiskar, fakta om pirayor samt fakta om guldfiskar.