Kategori: Coolt

Hör du till den skara som tycker att ormar är högst obehagliga och ganska otäcka? Eller är du fascinerad av dem, och tycker tvärtom att de är imponerande? Oavsett vilket så kanske du vill ha lite mer information om ormarna. Du kanske har full koll på de ormar som förekommer här i Sverige, men vet du något om de mer exotiska arterna? Känner du till exempel till vilka ormar som är de längsta i världen? Det ska vi titta på nu.

Grön Anakonda

Den gröna anakondan – världens största orm

Den största ormen som finns i världen är den gröna anakondan. Den blir vanligtvis mellan 6 och 9 meter lång. Den är inte bara lång, den är också tung och kraftfull. Dessa ormar väger ofta flera hundra kilo. Det är ingen giftorm, men det betyder absolut inte att den inte är farlig. Den kramar med enkelhet ihjäl sina offer, tack vare att den är så stark. De flesta levande varelser har mycket lite att sätta emot när de väl befinner sig i ormens närhet. Krokodiler, tapirer och kajmaner är den här ormens vanligaste byten, men den livnär sig även på bland annat sköldpaddor.

Nätpyton – den största ormen i Asien

En annan mycket stor orm är nätpytonormen. Den är störst av alla ormar i Asien, och det är inte konstigt med tanke på att dess längd ligger mellan 8 och 10 meter. Den väger dock inte lika mycket som den gröna anakondan. En nätpytons vikt ligger vanligtvis runt 135 kg. Det innebär visserligen att den är tung, men generellt väger den bara ungefär hälften så mycket som anakondan. En nätpyton är aktiv under nätterna, och den livnär sig bland annat på rådjur och vildsvin.

Nätpyton

Burmesisk pyton – en vacker art som klarar sig länge på en måltid

Den burmesiska pytonormen kommer också från Asien, och den blir normalt mellan 5 och 7,5 meter lång. Viktmässigt väger den ofta ungefär lika mycket som en nätpyton. Precis som denna livnär sig den burmesiska pytonormen på vildsvin och rådjur, samt mindre däggdjur. Denna orm har verkligen ett vackert skinn som skiftar i en rad olika färger, vilket gör den relativt enkel att känna igen. När en burmesisk pyton har fått i sig föda kan den klara sig länge innan den behöver äta igen. Faktum är att det kan gå flera månader mellan måltiderna.

Burmesisk pyton

Afrikansk klippyton – en jätte som finns i närheten av Saharas öken

Denna afrikanska pytonart kan vara mycket farlig för såväl människor som djur. Den blir cirka 7,5 meter lång och väger vanligtvis runt 115 kg. Den är visserligen inte giftig, men den kramar lätt ihjäl sina offer vilket gör att de flesta medelstora däggdjur, inklusive människan, bör undvika den. Den lever i Afrika och finns främst strax söder om Sahara. Den anpassar sig med enkelhet till olika miljöer, och trivs både i skogen och på savannen. Den kan ofta bli mycket aggressiv när den upplever att den är hotad, och även om det främst är medelstora däggdjur och krokodiler som utgör födan, händer det att den äter annat också, exempelvis fåglar.

---

Missa inte världens längsta djur eller den snabbaste fisken.

Finland brukar kallas de tusen sjöarnas land. Det hade lika gärna kunnat vara Sverige det handlade om. Vi har enormt många sjöar av varierande storlek och djup. Här under ska vi lista vilka sjöar som är de djupaste i Sverige. Oftast pratas det mest om vilka som är störst men det kan vara kul att veta vilka som är djupast. Vänern och Vättern vet alla att de är de största i Sverige men sitter du på ett quiz någon gång kanske det kan vara bra att veta vilken som är den djupaste. Den allra djupaste är:

Hornavan

Hornavan är den absolut djupaste sjön i Sverige med sina 228 meter i maxdjup. Ni kommer se att det är mer än 60 meter djupare än nummer två på listan. Det är bara på vissa ställen sjön är så djup dock för medeldjupet är 45.8 meter. Sjön Hornavan är en av de större sjöarna i Sverige i yta då den är 262 km2. Det är djupet som är det mest imponerande med denna sjö. Sjön ligger långt uppe i Sverige i Norrland och regionen Lappland. Kommunen som den är belägen i är Arjeplog. Det är relativt bra fiske i sjön och det finns gott om abborre och gädda som många andra insjöar.

Hornavan

Nummer två på denna lista ligger även den uppe i Norrland och heter:

Torneträsk

Det låter som att det är ett träsk men det är det inte. Det är Sveriges näst djupaste sjö. Den ligger i Kiruna kommun och har ett maxdjup på 168 meter. Namnet träsk kommer från att det är möjligt dialektalt att säga träsk för en sjö. Ordet träsk kan även betyda sjö på finska vilket kan förklara namnet.

Torneträsk

Därefter kommer en sjö som heter:

Storuman

Med sina 148 meter är Storuman Sveriges tredje djupaste sjö. Den har ett maxdjup på 148 meter. Den är 171 km2 vilket gör att det är en av de största sjöarna i Sverige. Det hänger ofta ihop med storlek och djup på sjön.

Storuman

Många av de riktigt djupa sjöarna ligger i Norrland. Varför det är så är svårt att svara på men antagligen beror det på istiden och att den låg kvar längre i de norra delarna av vårt land. Nästa sjö på vår lista ligger även den i Norrland och den heter:

Vojmsjön

Denna sjö är känd för sitt rikliga fiske och det sägs att det finns enorma abborrar i sjön som gör att det kommer fiskare från hela landet för att slå sitt eget fiskerekord. Själva sjön har ett maxdjup på 145 meter och medeldjupet är cirka 39 meter. Där det är riktigt djupt lever det inte så många fiskar och de som lever där är oftast väldigt stora fiskar. Ska du fiska på de riktigt djupa ställena så är det bra att ha med ett ekolod.

Fiska är en fantastisk hobby där du får vara ute i friska luften och förhoppningsvis kunna äta av den fångst du själv har fångat. Egenfiskad fisk över en öppen eld är definition av friluftsliv.

---

Nu när du har koll på Sveriges djupaste sjöar kan det vara läge att fördjupa sig i ämnen som hur långt Sverige är, Sveriges längsta ord och världens största insjö.

I vårt solsystem finns det åtta planeter, den minsta är Merkurius och är den planet som ligger närmast solen. Liksom de andra planeterna kretsar den runt solen, men Merkurius är den planet som kretsar snabbast kring solen. Om man skulle stå på Merkurius så skulle man uppfatta solen som tre gånger närmre än om man befinner sig på Jorden eftersom Merkurius är två och en halv gånger närmre solen. Planeten har en omloppstid runt solen på ungefär 88 dagar.

Det är ungefär 70 miljoner kilometer från jorden till Merkurius och från solen till Merkurius är det cirka 60 miljoner kilometer. Merkurius har mycket hög temperatur och den kan stiga upp till 430 grader. Det innebär att det blir så varmt att man till och med kan smälta tenn. Men på natten blir det kallt, riktigt kallt, temperaturen kan gå ner till hela minus 180 grader. Det innebär att Merkurius har den största variationen av temperaturskillnader i jämförelse med de andra planeterna. Merkurius har en ytgravitation som är cirka 38 procent av jordens gravitation. Det skulle innebära att om man väger till exempel 50 kilo på Jorden så skulle man väga cirka 19 kilo om man var på Merkurius.

Besöka Merkurius

Det är inte lätt att besöka Merkurius, hittills har planeten bara fått två besök från oss på jorden. NASA:s rymdsond var de första som besökte Merkurius. År 1974 och 1975 flög de förbi planeten tre gånger. De lyckades ta en del bilder på planeten, dock bara på knappt hälften av planetens yta. Det var också då man upptäckte hur temperaturen varierade på planeten då den har en mycket tunn atmosfär, samt ett svagt magnetfält.

Den andra turen som gjordes till Merkurius var NASA:s “Messenger”. Men det dröjde länge innan man besökte Merkurius efter första resan. När NASA skickade iväg “Messenger” så var året 2004. Resan tog hela sju år innan man nådde fram till planeten, efter att man planerade att göra en kraschlandning på planeten. Tanken med den resan var att man skulle studera geologiska struktur, kemiska sammansättning och magnetfält, vilket ledde till det mesta vi vet om Merkurius idag.

En annan upptäckt man gjorde i samband med resan är att det finns fruset vatten på Merkurius nordpol, man tror även att det finns på planetens sydpol, men det finns inga bevis för det än. Man upptäckte också tydliga spår av lavaströmmar och vulkaner, som bevittnar om geologisk aktivitet. Senast 2018 har man skickat iväg rymdsonden “BepiColombo”, i hopp om att upptäcka mer om Merkurius magnetatmosfär. Rymdsonden beräknas vara framme år 2025 eftersom resan tar sju år.

Namnet Merkurius

Merkurius är döpt efter den snabbfotade guden “Mercurius” i den romerska mytologin, vilket är väldigt passande med tanke på att Merkurius är den snabbaste planeten i solsystemet. Liksom guden Hermes i den grekiska mytologin är Mercurius gudarnas budbärare, som man då kallade “Messenger of Gods”. Det är inte bara passande till NASA:s “Messenger”, utan även till rymdsonden “BepiColombo”, eftersom det är precis vad det är, en budbärare.

Läs även världens minsta land till ytan samt norska ord.

Långsnöre eller Lineus longissimus som den också kallas är en maskart och tillhör gruppen slemmaskar. Långsnören kan bli upp till 50 meter, vilket innebär att de är världens längsta djur. Namnet “longissimus” är latin och betyder “längst”, och det passar väldigt bra till denna mask. Längden på masken kan dock variera beroende på om den är utsträckt eller sammandragen. Den kan även variera i färgerna brun, rödbrun eller svart, men ibland kan man även se ränder på den. Det som också är speciellt med långsnöret, bortsett från längden är att de har mellan 10 till 20 ögon, som går längs med huvudet. Munnen sitter lite längre ner ifrån huvudet, på kroppens undersida och har vita pigment. Man kan hitta lånsnöret i Sverige, Norge, samt i Storbritannien, där den trivs bäst längst kusten. I Sverige hittar man den främst längs med Bohusläns kust. Det finns också flera typer av slemmaskar som människan inte vet så mycket om, dock vet man att några är giftiga.

Långsnörets levnadssätt

Som ovan nämnts så lever masken vid kusten, på hårda bottnar på minst 10 meters djup. I andra länder lever de dock i grundare vatten. Maskarna brukar inte behöva gömma sig eftersom vissa kan vara giftiga. Med dess snabel fångar den bytena genom att kasta ut snabeln över bytet och långsamt för in det i munnen. Maskarna är alltså rovdjur och äter framför allt snäckor och andra maskar som havsborstmaskar. När maskarna känner sig hotade försvarar de sig genom att utsöndra ett slem som innehåller ett nervgift. Om en människa vidrör masken kan den känna en stickande känsla i handen.

Man vet inte så mycket om långsnöret idag

I dagsläget så vet man inte så mycket om långsnöret eftersom de inte finns på så många ställen på jorden. Det man dock vet att det är världens längsta djur och kan vara giftig. Eftersom det finns olika typer av slemmaskar så kan man inte heller vara helt säker på vilka som är giftiga eller inte. Däremot känner man direkt om det är en giftig mask eller inte om man vidrör den. Det är en lång, smal och slemmig mask helt enkelt, som kan utsöndra ett nervgift om den känner sig hotad. Långsnöre, liksom andra slemmaskar saknar segment och har en extrem förmåga att dra ihop, respektive förlänga kroppen. Även om långsnöre är det längsta djuret kan även dem variera i storlek, precis som vilken annan varelse som helst.

Undergruppen slemmaskar

Det finns som ovan nämnts många slemmaskar, närmare räknat cirka 1200 arter. Långsnöre har alltså väldigt många släktingar. Några av långsnöres släktingar är den röda julklappsmasken, samt brackvattensnemertin. Till skillnad från långsnöre så är de andra maskarna något mindre, men de kan däremot fortfarande vara giftiga. Den röda julklappsmasken till exempel har fått sitt namn eftersom den är röd och vit. Den påminner mycket om julen med dess rödvita färg. Den röda julklappsmasken är mest lik långsnöre till utseende och därför kan det vara svårt att skilja dem åt. Men det man ska ha i åtanke är att julklappsmasken är röd och vit – precis som jultomten.

Läs även Världens största djur och världens största svamp.

De flesta har hört talas om Mayakulturen, men långt ifrån alla vet speciellt mycket om den. Det här är dock en långvarig och betydande del av världens historia, vilket gör att vi nu ska titta närmare på den.

En lång period

Under en väldigt lång period, närmare bestämt flera tusen år, fanns en ursprungskultur som kallades Mayakulturen. Mayafolket var egentligen flera olika urbefolkningar som delade kultur, åtminstone i så pass hög utsträckning att kulturen fick den gemensamma benämningen Mayakulturen. Platsen var Centralamerika, och Mayariket bredde ut sig över ett flertal av dagens länder, så som Mexiko, Guatemala och Belize. Den förklassiska perioden inleddes så tidigt som 2 000 år före Kristus.

Den förklassiska perioden

Mayakulturen kan delas upp i flera perioder, i och med att den sträckte sig över så många år. Förklassiska perioden var den första. Den påbörjades cirka 2 000 f. Kr. och sträckte sig till cirka 250 e. Kr. Man har hittat såväl keramik som byggnadsgrunder från den tidsperioden, och de tidigaste fynden gjorde man i Belize. På den tiden livnärde sig Mayafolket främst genom jordbruk, med stöd från kompletterande jakt och fiske. Man odlade främst majs och rotfrukter och bedrev byte med olika typer av varor.

Den klassiska perioden

Den klassiska perioden sträckte sig mellan cirka 250 e. Kr. och 900 e. Kr. Under den här perioden inträffade den så kallade Guldåldern. Jordbruket växte och utvecklades rejält. Ett flertal av storstäderna blomstrade under den här perioden. Dit hörde bland andra Tikal och Caracol. Fler och fler stora och viktiga arkeologiska platser växte fram. Strax utanför Tikal finns regionens äldsta Mayatempel, närmare bestämt i Uaxactun. Man var också framgångsrika när det kom till vetenskap. Man lyckades mycket väl med att använda astronomi för att förutspå årets längd, solförmörkelser och annat. Handel bedrevs på ett mycket framgångsrikt sätt, och man hade kontroll över många viktiga hamnar.

Den efterklassiska perioden

Mellan 900 e. Kr och cirka 1 500 e. Kr. pågick den efterklassiska perioden. Det var under denna tidsperiod som tillbakagången påbörjades för Mayakulturen. Många tempel och palats började förfalla och det restes inte längre några stenskulpturer som tidigare hade haft en så framträdande roll i kulturen. Befolkningen började minska markant i många av de stora städerna och många bosättningar övergavs.

Det är inte helt klarlagt hur det kom sig att Mayafolket upplevde en sådan tillbakagång och så småningom till och med fall. Det berodde troligtvis på en rad faktorer som alla påverkade utgången. Man tror bland annat att torka kan ha lett till svält, samtidigt som man tror att Mayariket kan ha råkat ut för olika sjukdomar och troligtvis även missväxt. Det finns även forskare som tror att en anledning kan ha varit att kaos uppstod när folket insåg att deras ledare faktiskt inte var de gudar som de hade trott att de skulle vara.

Vetenskapen

Inom Mayakulturen har alltid vetenskapen haft en betydande roll och Mayafolket har alltid varit kända för att vara mycket framgångsrika inom detta område. Man hade mycket goda astronomiska kunskaper och var väldigt skickliga på att tyda stjärnornas banor. Man förutsåg också solförmörkelser med otroligt god exakthet och började tidigt använda astronomin till hjälp för datering och många andra ändamål. Inom Mayakulturen användes en solkalender som hade 360 vanliga dagar samt fem extradygn. Man hade däremot inget skottår inom Mayakalendern, men i övrigt finns det alltså väldigt stora likheter med dagens moderna kalender.

Religiösa ceremonier i Mayakulturen

Religiösa riter hade en stor betydelse för Mayafolket. Man ägnade sig åt offerriter för att hålla gudarna vid gott mod, och utförde även en hel del kulthandlingar. Blodsoffer förekom och man var av åsikten att kungligt blod var det allra mest användbara. Det förekom att människor offrades till gudarna, även om så inte alltid var fallet.

Tempelruin i Tikal.

Fynd har gjorts på många platser

Efter Mayakulturens fall har man gjort mängder av intressanta fynd på många olika platser. Många av de arkeologiska lämningar som har gjorts har varit mycket imponerande. Några av de platser där fynd har gjorts är El Mirador, Caracol, Tikal, Tulum, Naranjo och Dos Pilas. Man har hittat allt från ruiner efter palats till lämningar efter hela byar. I Yucatan hittade man till exempel lämningar efter över 8 000 byggnader. En av dessa byggnader har blivit känd under namnet De sju dockornas tempel.

Intresserad av fler intressanta inlägg? Då kan jag rekommendera världens minsta länder eller vulkaner i Europa.

Gavialen hör till kräldjuren, närmare bestämt till krokodildjuren, men är en egen underart.

Historia

Gavialen finns i Indien, och det är det enda område där man kan hitta dessa djur idag. Förr var arten mer utbredd. Exempelvis har man funnit 3000 år gamla kvarlevor efter gavialer i Kina. Efter 1930-talet minskade antalet djur snabbt, vilket till stor del berodde på jakt, eftersom skinnet var åtråvärt inom väsk- och skotillverkning.

De äldre fossil som hittats är ca 2-5 miljoner år gamla, och då inte enbart från Indien. Fossil har hittats både i Thailand, på Java och även i Porto Rico.

Miljö

Idag lever gavialer i några floder i Indien, samt föds upp i Nepal. De kan stanna väldigt länge i vatten, längre än andra krokodildjur kan. De äter fisk och groddjur som de fångat medan de är i vattnet.

Utseende

Gavialen har lång, smal nos och mycket vassa tänder. Eftersom de inte tar stora byten som exempelvis alligatorer gör, behöver de inte ha stora och kraftfulla käkar. Det är därmed ganska lätt att se skillnad på en gavial och andra krokodildjur. En fördel för människan är att gavialer inte har tillräckligt kraftfulla käkar för att döda en människa.

Gavialer kan bli ca sex meter långa. De blir könsmogna olika snabbt: honorna vid ca 8 års ålder och hanarna inte förrän de blivit drygt 15 år gamla. Det syns då på dem, eftersom hanarna får en utväxt längst fram på ovankäken. Utväxten skapar ett surrande ljud som möjligen ingår när det är dags att uppvakta en hona.

Fortplantning

Hanarna uppvaktar honorna under perioden december-januari. Honan blir befruktad och lägger ägg, men inte förrän efter ett par månader, runt april månad. Uppåt 60 ägg kan en hona lägga vid samma tillfälle. Hon lägger dem i ett gömställe som hon vaktar i ca 60 dagar. När ungarna kläcks, stannar de i boet tills regntiden kommer. Då svämmas boet över och ungarna kan ta sig ut. När ungarna kläcks ur äggen är de ca 40 cm långa.

Roliga fakta

Några saker som kanske är roligt att känna till:

• Det finns en annan art som kallas för falsk gavial. Den ser nästan likadan ut men är en krokodil. Båda tillhör krokodildjur men krokodil och gavial är två olika underarter. Dessa lever inte i Indien över huvud taget, utan finns i Sydostasien. Den falska gavialen blir heller inte längre än tre meter. Båda livnär sig dock på fisk.
• Inom hinduismen är gavialen ett djur som är helgat åt guden Vishnu.
• Man är inte helt klar över funktionen kopplad till hanens utväxt på överkäken. Förutom att uppvakta honor, kan den kanske även ha något att göra med dominansen mellan olika hanar, bevaka revir.
• Ibland beskrivs gavialens huvud som en stekpanna, eftersom de har så lång och smal nos (handtaget) och det runda huvudet (själva pannan).
• Trots imponerande, vassa tänder, kan inga krokodiler tugga speciellt bra med dem. Alla krokodiler sväljer istället ned grus och sten ihop med maten, och sedan mals villebråden sönder nere i magen.

---

Passa även på att lära dig mer om Alligatorsköldpaddan samt Världens längsta ormar.

Hur många gånger fiser man per dygn?

Man kan fisa upp till normalt 25 gånger per dygn, men genomsnittet är runt tio gånger. Under natten släpper tarmarna ut en hel del gas utan att man märker det och då fiser man oftare. Vad gasen beror på är att man sväljer en del luft när man äter. När kroppen bryter ned mat kan det bildas luft i tjocktarmen, vilket också bidrar till att man fiser. De flesta fisarna luktar ingenting, men ibland kan man bli dålig i magen, vilket resulterar i illaluktande fisar.

Vad händer om man håller inne en fis?

Att hålla en fis inne är ingen bra idé, då detta kan på sikt vara skadligt. Givetvis är det ingen fara att hålla sig någon gång, men om man håller sig från att fisa ofta kan det påverka tarmen negativt. I olämpliga situationer är det inget konstigt om man inte vill släppa en fis eftersom det kan bli väldigt pinsamt. Om man däremot har någon tarmsjukdom sedan innan kan det vara bra att inte hålla sig alltför ofta. Det är dock fullkomligt normalt att fisa då alla gör det och därför inget att skämmas för egentligen.

Varför låter det när man fiser?

Ljudet från fisarna uppstår när det vibrerar i den så kallade ringmuskeln. Men ljudet kan också uppstå om det vibrerar mellan skinkorna. Fisar kan låta olika och detta beror helt enkelt på att alla har olika rumpor. Trycket på fisen kan också påverka ljudet, men även hur stor analöppning man har. Har man en liten analöppning kan ljudet låta högre, medan om man har en stor analöppning kan ljudet vara dovare. Släpper man sig snabbt kan ljudet från fisen vara kortare och kniper man igen kan ljudet ha en längre verkan.

Vad man bör göra om man är gasig i magen

Att man fiser är alltså normalt, men om man är riktigt gasig i magen kan det bero på något annat. Är man ofta dålig och gasig i magen kan det vara värt att uppsöka läkare då det kan finnas en bakomliggande sjukdom som orsakar problemet. Uppstår gaserna ibland kan det bero på att man ätit något dåligt. När en fis luktar kan man se det som ett tecken på att magen inte är helt bra och därför bör man vara lite aktsam. All kost påverkar magen och därmed också hur den mår. Att äta mycket fett och socker är inte bra för magen och det kan resultera i en gasig mage. Istället bör man äta en varierad kost och undvika att äta alltför mycket fett.

Tips på vad man kan äta om man är gasig i magen

Om man är väldigt gasig i magen finns det många livsmedel man kan äta för att bidra till en lugnare mage. Några saker som är bra att äta vid dålig mage är ris, potatis, rotsaker, bladgrönsaker, broccoli, havregryn, banan och haricots verts. Det man dock bör undvika att äta är till exempel lök i alla dess former, bönor, blomkål, avokado, vetemjöl, råg, tuggummi, samt halstabletter som innehåller sötningsmedel. Att äta en varierad och bra kost gör att magen mår bra, vilket i sin tur inte resulterar i illaluktande fisar.

---

Nu när du kan allt om fisar kanske det kan vara avkopplande att läsa mer om världens starkaste chili eller allas vår favoritagent James Bond.

Dvärgsilkesapan är en väldigt liten apa, som väger mellan 120 och 150 gram som fullvuxen. Den blir ungefär 13 cm om man inte räknar med svansen. Svansen kan bli 19 cm och det mönster som finns på svansen med ringar i svart och ljusare gråbruna nyanser är ett av de särskilda kännetecken dvärgsilkesapan har. Annat som är speciellt i utseendet är de hårtofsar som finns på huvudet och på bröstet, som gör att det ser ut som att den har en man.

Hur lever dvärgsilkesapan?

När dvärgsilkesapor lever vilt finns de i norra Amazonas. De är aktiva på dagen, men sällan mitt på dagen. Istället gör de mest på morgonen och under den senare delen av eftermiddagen. De lever i träd och går på fyra ben, men är också bra på att hoppa. För det mesta sover de uppe i ett träd, och har samma övernattningsplats ett par nätter innan de går vidare.

Dvärgsilkesapor lever i grupper med 2-15 apor. Grupperna brukar bestå av en eller två vuxna honor, en eller två vuxna hanar och deras ungar, ungarnas ungar och så vidare. Det är sällan som olika grupper bråkar med varandra.

Vad äter den?

Dvärgsilkesapan lever framför allt på vätskor som kommer från träden den lever i, och även av naturgummi. Den kan också äta frukter och skott av växter, och ibland även spindlar och insekter.

Finns den i Sverige?

Dvärgsilkesapan finns inte vilt i Sverige eftersom vi har ett alldeles för kallt klimat här. Däremot finns den på Skansen-Akvariet och i andra djurparker. På Skansen har de lyckats bra med att få apan att föröka sig, trots att man tidigare trott att det var omöjligt i fångenskap. De första ungarna föddes på Skansen 1978 och sen dess har fler än 400 ungar fötts där och kunnat skickas vidare till andra djurparker.

Är det en hotad art?

Tidigare har mängden dvärgsilkesapor varit för låg, men nu lever den i flera olika områden. Det är mycket tack vare djurparkernas insatser för att bevara arten som det finns fler dvärgsilkesapor idag. Det finns hot från skogsskövling och från jakt där aporna fångas för att göras till sällskapsdjur, men sammantaget klassar IUCN den som en livskraftig art. Det innebär att det inte finns något större hot mot arten under den närmaste framtiden.

Är det verkligen världens minsta apa?

Det är svårt att slå fast vilken apa som egentligen är minst. Det beror bland annat på hur man definierar vad som räknas som en apa och det kan ju också vara olika hur stora olika individer inom en viss art är. Dvärgsilkesapan är den minsta arten inom familjen kloapor. Till skillnad från andra apor har kloaporna klor på sina tår, utom på stortån. Det gör att de kan klättra på ett annat sätt. Det här är en grupp med aparter där aporna är mindre än andra primater och betydligt mindre än till exempel människoapor. Sammanlagt finns det runt 280 olika arter av apor och det finns mycket som tyder på att dvärgsilkesapan verkligen är världens minsta apa. Vill man vara på den säkra sidan är det bättre att uttrycka det som att det är en av världens minsta apor.

---

Missa heller inte inlägget om gruppen primater som kallas brednäsor eller inlägget om armfotingar.

Kaffe innehåller koffein, en substans som är beroendeframkallande och som påverkar kroppen på flera olika sätt. Koffein är ett stimulerande ämne som har en påverkan på ditt centrala nervsystem och gör att du känner dig piggare. Eftersom koffein är beroendeframkallande, kommer du också att känna dig tröttare när du har en avsaknad av ämnet i kroppen.

En kopp kaffe innehåller cirka 100-140 mg koffein, men det kan variera väldigt mycket beroende på hur starkt kaffet är och hur stor kopp du dricker.

Så här påverkas du av kaffeintaget

När du dricker en kopp kaffe åker det precis som alla andra livsmedel först ned i magsäcken. Därifrån går koffeinet vidare ut i blodomloppet, och koffein tas upp relativt snabbt av kroppen. Under de första tio minuterna efter kaffeintaget stiger oftast blodtrycket något, hjärtat kan börja slå snabbare och dina luftvägar vidgas. Det är små förändringar och inget du direkt känner av. Utan det du känner är istället att du börjar bli piggare och må bättre.

Efter cirka 20 minuter kommer du att känna dig mycket piggare. Då har nämligen koffeinet nått ut till det som kallas för adenosinreceptorer, som har en påverkan på hur pigg du känner dig. Det som fortsätter att hända är sedan att så kallade “må bra”-hormoner frisätts tack vare att koffeinet påverkar det centrala nervsystemet. Både nivåerna av dopamin och serotonin kommer att höjas, något som får dig att må bra och känna dig glad och nöjd. Det här är hormoner som även frigörs när vi tränar, skrattar eller har sex exempelvis.

Effekten börjar gå ur kroppen

Exakt hur länge den positiva känslan sitter kvar efter en kopp kaffe varierar mellan olika individer då kroppen bryter ner koffeinet olika snabbt. Men efter cirka sex timmar börjar koffeinet gå ur kroppen för de allra flesta. Man brukar säga att halveringstiden för koffeinet i kroppen ligger på cirka 4-6 timmar. Om du tänker efter så brukar ett kaffesug komma tillbaka cirka fyra timmar efter din senaste kopp.

Koffein är vätskedrivande

Koffein är även vätskedrivande och när du dricker mycket kaffe kommer du känna att du behöver gå på toaletten oftare. Därför är det viktigt att inte tänka på kaffe som vätska för kroppen, utan snarare tvärtom. Dricker du mycket kaffe kan du istället bli uttorkad om du inte fyller på med vatten.

Kroppen vänjer sig vid kaffet

Precis som med andra substanser som påverkar det centrala nervsystemet så vänjer sig kroppen vid det och påverkan blir mindre. Någon som inte är van att dricka kaffe kan känna att hjärtat rusar och det kan kännas riktigt obehagligt. Medan någon som är en van kaffedrickare snarare känner att de behöver kaffet för att komma till en normalnivå av pigghet.

Ju mer kaffe du dricker desto mindre blir effekterna. Adenosinreceptorer blir inte lika känsliga för koffeinet efter ett tag. Är du en van kaffedrickare kan du därför behöva dricka en rejält stor kopp kaffe på morgonen för att faktiskt känna att du blir piggare.

---

Passa även på att lära dig mer om Mayakulturen samt varför man får hicka.

Med en längd på 37 meter och en vikt på 63 ton, vilket motsvarar vikten av 11 elefanter, är Patagotitan, även kallad Patagotitan mayorum då benet hittades i Patagonien, den största dinosaurien som har upptäckts. Patagotitan mayorum är den största dinousarien inom släktet titanousarian vars namn kommer ifrån titanerna i den grekiska mytologin och betyder “titanisk ödla”. Order mayorum kommer ifrån Mayo familjen som ägde ranchen “La Flecha” som hittade benet. Lårbenet från denna växtätande dinosaurie hittades år 2013 i Argentina av en fårherde och det var då denna nya dinosaurieart upptäcktes. Men vad vi vet egentligen om det vi tror var världens största dinosaurie?

Vegetarian

Patagotitan var vegetarian och livnärde sig då endast på föda från växtriket. Bland annat åt detta djur palmer, ormbunkar och barrväxter. På grund av sin storlek var dinosaurien tvungen att äta stora mängder av växter för att kunna få i sig tillräckligt med mat. Enligt forskning som gjorts så tog det många dagar för maten att bearbetas i Patagotitans mage vilket gjorde att detta djur hade stora tarmar. Titanousarierna har beskrivits som fredliga djur såvida de inte blev attackerade.

Patagotitan mayorum

Utseende

Patagotitan hade en lång svans som hjälpte till att behålla balansen då dinosaurien även hade en väldigt lång hals. Utan denna svans hade dinousarien enkelt kunna falla framlänges på grund av sin tunga framvikt. Svansen hjälpte även Patagotitan att ta sig framåt. Endast hjärtat på Patagotitan vägde cirka 100 kilo och hade en omkrets på två meter. För att kunna fördela sin vikt jämt så hade dinosaurierna stora trampdynor på fötterna. Enligt forskning så kunde dessa djur bli så stora då det fanns ett överflöd av växter under denna tid.

Sauropoder

Titanousarierna tillhör gruppen Sauropoder som även kallas långhalsar. Deras långa hals gjorde att de inte behövde förflytta sig nämnvärt för att hitta föda vilket sparade på energi då de åt enorma mängder mat. Namnet Sauropoder kommer ifrån ordet ödlefötter då de hade lika många tår som ödlor. Dessa djur är växtätande, fyrbenta och har långa halsar. I och med den långa halsen hade djuren ett väldigt lätt huvud, vilket de kunde ha i och med att de inte tuggade maten. Djuren levde för cirka 150 års sedan och utplånades i slutet av krita, en period som sträckte sig för 145-66 miljoner års sedan. Djuren som tillhör Sauropoder var de största djuren som hade skådats och kan jämföras med dagens största djur som väger 6 ton.

Familj

Honorna av Patagotitan arten kunde kläcka upp till 40 ägg som var lika stora som en fotboll. Att föda många barn ökade chansen för arten att överleva. Barnen som föddes var väldigt små och oskyddade i början men växte sedan väldigt snabbt; var femte dag fördubblade de sin storlek har forskning visat. Under 40 år så växte ungarna från 5 kilo till 75,000 kilo. När de växte som mest så ökade de med 40 kilo varje dag. Hade dessa ungar vuxit som dagens reptiler hade det tagit tusen år för dem att nå upp i Titanousariernas storlek och de hade varit väldigt utsatta för rovdjur under denna tid vilket hade minskat artens överlevnadstid rejält.

---

Läs även om världens största snigel och världens största svamp.