År 1988 röstades Sveriges 25 landskapsdjur fram genom ett samarbete mellan Världsnaturfonden WWF, Icakuriren och Mitt i naturen. Svenska folket fick rösta vilket djur som passade bäst till respektive landskap och de framröstade djuren återfinns i listan nedan. Vid sidan av landskapsdjur har Sverige också andra landskapssymboler, varav den äldsta är landskapsblommorna/landskapsväxterna som tillkom för över 100 år sedan. Den yngsta symbolen är landskapsfåglarna som tillkom 1995.
- Blekinge: ekoxe
- Bohuslän: knubbsäl
- Dalarna: berguv
- Dalsland: korp
- Gotland: igelkott
- Gästrikland: tjäder
- Halland: lax
- Hälsingland: lodjur
- Härjedalen: björn
- Jämtland: älg
- Lappland: fjällräv
- Medelpad: skogshare
- Norrbotten: lavskrika
- Närke: hasselmus
- Skåne: kronhjort
- Småland: utter
- Södermanland: fiskgjuse
- Uppland: havsörn
- Värmland: varg
- Västerbotten: storspov
- Västergötland: trana
- Västmanland: rådjur
- Ångermanland: bäver
- Öland: näktergal
- Östergötland: knölsvan
När djuren röstades fram var flera av djuren hotade men tack vare, bland annat, ett ökat skydd och att livsmiljöer i flera fall förbättrats så ser det bättre ut idag. Ett exempel är knubbsälen som år 1988 drabbades hårt av ett virus. Sedan dess har beståndet ökat med tusentals djur, från 3 500 till 14 900! Dock återfinns fyra av landskapsdjuren – brunbjörn, utter, havsörn och storspov – på Artdatabankens rödlista då de är hotade. Även berguven, fjällräven, lodjuret och vargen anses ha det tufft. En av de största anledningarna till att de nämnda djuren är hotade är jakten. Framför allt vargen är hotad av den intensiva jakten, såväl legal som illegal.
Glädjande är dock att 17 av landskapsdjuren anses ligga på livskraftiga nivåer och det går bättre och bättre för en hel del av arterna, vilket bland annat är tack vare mindre miljögifter och insatser inom naturvården.
Älgen
Älgen är Jämtlands landskapsdjur även om den återfinns i hela landet. En viss artskillnad kan man dock se då storleken varierar beroende på var i landet den lever. Den norrländska älgen är större älgarna i södra Sverige. Älgen är släkt med rådjur och ren och tillhör gruppen hjortdjur men det är mycket som skiljer den från sina släktingar, bland annat de stora öronen, hakskägget och den långa mulen. Den har dessutom en synbar puckel vid manken.
Allmänt kallas den för “skogens konung”, kanske tack vare dess krona men också tack vare att det är Sveriges största djur. Endast tjuren har horn och de finns i varianterna stånghorn och grenhorn. Grenhornen är de största och kan mäta upp till två meter. Hornkronan har varit en jakttrofé så länge vi kan minnas och ju fler taggar kronan har desto högre status har trofén. De flesta har hört talas om tolvtaggare. Läs mer om hur du ska agera om du möter en älg i skogen.
Då inlandsisen drog sig tillbaka för runt 10 000 år sedan vandrade älgen in i Skandinavien. Under mitten av 1800-talet var älgen hotad i stora delar av Sverige men tack vare inskränkningar i jakträttigheterna och att vargstammen minskade ökade älgstammen. Om den under mitten av 1800-talet haft svårt att hitta mat underlättades det i början av 1900-talet då skogsbetet upphörde och skogsbruket förändrades. Älgstammen växte så pass mycket att man under 1980-talet ansåg att den var för stor och man minskade den genom avskjutning. Idag finns det mellan 300 000 och 400 000 älgar under sommaren och ungefär 100 000 av dem skjuts under höstens jakt.