När du hör ordet Gränna tänker du kanske på stadens läge vid Vättern med utsikt över till Visingsö, men troligtvis är det ändå ordet polkagris du tänker på först. Många besöker Gränna på sommaren både för dess läge, för att se hur polkagrisar tillagas och för att köpa med sig polkagrisar hem. Men hur började de hela då? Jo, det ska du få veta här nedan.
Amalia Erikson
Den fattiga änkan Amalia Erikson fick tillstånd att öppna ett bageri i Gränna 1859. Det var hon som uppfann polkagrisstången, och det blev en stor succé direkt. År 1824 föddes Amalia Erikson i Jönköping, hennes mor var piga och hennes far hovslagare. Amalia fick fyra syskon. När Amalia var nio år gammal dog hennes mor och bara ett år efteråt dog också hennes far. Amelia fick då bo i fosterhem, och med dem flyttade hon till Gränna. Hon bodde hos familjen tills hon blev stor nog för att kunde arbeta som piga. År 1857 gifte sig Amalia med änkemannen Anders Erikson och de fick en dotter, Ida. Bara en vecka efter Idas födelse dog Anders, och nu var Amalia tvungen att själv försörja sig och Ida.
Staden Gränna
Det är nu polkagrisen tillverkas
År 1946 hade näringsfrihet införts i Sverige, och 1859 ansökte Amelia Erikson om att få tillverka ett finare bakverk – polkagrisen. Ett slags pepparmintskarameller som hon kallade polkagrisar. Det är troligt att polkagrisen är uppkallad efter dansen polka eftersom det är en snabb dans och påminner om polkagrisens röda och vita virvlar. Från första början bakade Amalia polkagrisarna endast till helger och högtider. Hon blandade ättika, socker och vatten i en gryta och kokade upp, sedan smaksattes det med pepparmyntsolja. Hon färgade en bit av smeten röd och när smeten kokat klart knådade hon den länge. Då blev den till långa stänger, varvade med rött och vitt, och de fick då namnet polkagrisar. Från första början var det bara Amalia Erikson som bakade polkagrisar, men det blev med tiden även populärt att andra bagare började baka den omtyckta polkagrisen.
Drog in mycket pengar
Amalia Erikson blev en förmögen kvinna tack vare sina polkagrisar, och hon ansågs vara en av Grännas viktigaste personer. Hon fick till och med finbesök i sitt bageri av kronprinsparet Gustav Adolf och Margareta. Amalia fick ett långt liv, hon levde till 1923 och blev 99 år gammal. Efter hennes död fortsatte dottern Ida att tillverka polkagrisar. I Gränna står hon nu som en minnesstaty i brons. Varje år 25 juli anordnas ett världsmästerskap i polkagristillverkning, och polkagrisen har också hamnat i Guinness Rekordbok, det var 1989 och polkagrisen var 287,7 meter lång.
Dagens polkagrisar
Än i dag bakas det polkagrisar i de små butikerna som finns i Gränna. På sommaren kan du stå och se på hur de bakas och själv få prova på att baka. Så fort du kommer in i dessa butiker känner du lukten av polkagris, och du lär inte gå ut från butiken utan minst en polkagris. Men numera tillverkas inte polkagrisarna bara på längden, nu görs det också i småbitar som du ofta kan köpa i en söt strut som på gammaldags sätt eller i en burk. De finns även att köpa i massor med olika smaker, det är bara att välja din favoritsmak, men nog är det väl de rödvita godsakerna som förknippas mest med Amalia Erikson och Gränna. Den 21 juni 1922 fick polkagrisar gjorda i Gränna ensamrätt gällande sitt namn.
Läs även om vad du ska göra om du möter ett vildsvin i skogen samt lite spännande fakta om planeten Venus.