Sveriges största ugglor

Sveriges största uggla - berguv
Bild: Berguv eller bubo bubo.

Sveriges största ugglearter

En uggla är en fågelart och i Sverige finns det 11 ugglearter. Den allra största ugglan kallas berguv och den är inte bara störst i Sverige, utan över hela världen. Namnet uv kommer från det latinska ordet ”bubo bubo” och berguven är utspridd i hela Sverige, med undantag från de allra nordligaste delarna. Förr kunde man finna den så långt upp som i Karesuando, men det kan man tyvärr inte göra idag. Det som kännetecknar en berguv mest är tofsarna på öronen och dess brunspräckliga färg. En berguv kan bli hela 73 centimeter lång, väga uppemot hela 4 kilo och med vingarna utsträckta kan den bli hela 170 centimeter bred. Med tanke på detta är det inte jättekonstigt att berguven räknas till en av världens största ugglor.

Fåglar överlag kan bli mycket gamla och berguven är inget undantag. Den kan bli upp till hela 30 år gammal. I fångenskap har man till och med sett ugglor som blivit upp till 60 år gamla. Till föda äter berguven främst sorkar, harar, igelkottar och andra fåglar, men till kvällen äter de gärna en kråka. Berguven har ett så kallat ”tvåstavigt” läte. På sen vinter, intill våren så kan man höra hanarna sjunga i skogen med deras tvåstaviga stämma. Om vädret tillåter så kan man höra det så långt som hela 4 kilometer bort. När hanarna ska locka på honor så kan man istället höra ett skrovligt och skällande läte. När uggleparet sedan har funnit varandra så lever de tillsammans resten av livet.

Lappugglan

Till Sveriges största ugglearter hör också den så kallade lappugglan och det skiljer inte jättemycket i storlek mellan berguven och lappugglan. Lappugglan kan bli upp till 69 centimeter hög, kan väga upp till 2 kilo och med vingarna utsträckta kan den bli upp till 160 centimeter bred. Med andra ord räknas denna uggla också till en av Sveriges största ugglearter, även om berguven är något större. Lappugglan lever främst i större delen av Norrland, framför allt i Västerbotten och Jämtland. På vintern kan den dock dra längre söderut i jakt på föda. Liksom de allra flesta ugglor är även lappugglan mest aktiv på natten, då den jagar föda. En lappuggla har mycket bra syn och hörsel. Den är duktig på att överraska sina byten då de näst intill flyger ljudlöst med sina mjuka vingfjädrar när de är ute på jakt. Lappugglan äter främst smågnagare och näbbmöss.

Lappuggla - gillar smågnagare och näbbmöss.

Denna rovfågel gör sig inte besväret att bygga egna bon, utan de övertar andras redan befintliga bon. Där lägger honan upp till 5 ägg, som hon ruvar på i 30 dagar innan äggen kläcks. Ungarna kan börja flyga redan vid 2 månaders ålder och är väldigt självständiga vid ung ålder. Under häckningstiden vaktar ugglan boet aggressivt och försvarar det mot inkräktare. Lappugglan är annars en mycket fredlig uggla och är sällan rädd för människor.

Slaguggla

En annan uggleart som också är väldigt stor är slagugglan. Slagugglan kan bli upp till 62 centimeter lång, väga upp till dryga kilot och har ett vingspann på upp till 134 centimeter. Honan är större än hanen. Slagugglans favoritföda är sorkar, framför allt vattensork och åkersork, men de kan också äta groddjur och näbbmöss. Slagugglan kan man hitta främst i Norrland och mer söderut mot Dalarna. Däremot kan man inte hitta den i de nordligaste delarna av Norrland och i fjällen. Till utseendet påminner slagugglan om en annan uggleart som kallas kattuggla, men skillnaden är att den är något ljusare än kattugglan, samt att den har gul näbb och mörka ögon. Slagugglan är en uggla som sällan lämnar sitt revir och på vintern kan man höra dess revirrop, snarlikt en hunds ståndskall. Det lätet kallas komiskt nog för ”trollhunden”.

Passa även på att läsa inläggen om pirayor och hur man botar sin spindelfobi.

En kommentar till “Sveriges största ugglor”

Kommentarer är stängda.